Jag vet inte vart jag ska börja å vart jag ska sluta.
Jag vet inte hur jag mår, jag vet inte vart jag ska få min inspiration ifrån, jag vet inte vem jag ska kyssa å vem jag ska slå därav blir det oftast fel och dom jag älskar stöter jag bort.
Men samtidigt kan jag inte hjälpa att känna mig hopplös, vad gör jag på dagarna egentligen? jag e på en fotostudio wow!
vad får jag ut utav det längre? borde jag lägga ner?
borde jag kanske skaffa mig ett riktigt jobb och växa upp å samla ihop mitt nu mera splittrade liv.
Känns som att ju mer jag kommer underfund med mitt liv ju mer splittrad blir jag.
Jag har egentligen ingen anledning att känna mig nere, jag mår väll bra, det går okej för mig, jag träffar nån vän då å då, får in lite pengar i månaden och får väll krama någon ibland.
Men det är den där tomheten utav att du inte har något, att du inte har någon".
Det driver mig till vansinne, jag försöker fylla mitt liv med någonting meningsfullt men lyckas aldrig hitta något bra.
Det är som att jag försöker fylla ett glas med vatten men att nån jävel envisas med att göra hål i skiten.
Dessutom känner jag att jag inte tänker ta någon mer skit ifrån någon som försöker visa sig cool inför andra genom att visa sin makt över andra.
Jag skulle kunna skriva en hel jävla bok med metaforer och tankar just nu.
Bara skriva av mig i hopp om att nån stackars jävel läser skiten å känner igen sig och kanske kommer till insikt med sig själv iaf.
men ja.. kanske ska bloi bättre på å blogga då... hej så länge...
btw bilden e inte min... vet inte vems det e kanske peters eller kanske lennarts
